Advokatfirman Attofflaw AB
Den lilla byrån med det stora engagemanget
iStock_000045200712Large.jpg

Nyheter

Senaste nytt från Attoff Law

Skärpta regler om företagshemligheter - det nya direktivet och dess verkningar

Skydd för så kallade företagshemligheter är ett bekant grepp i svensk rätt. Den befintliga företagshemlighetslagen från 1990 ersatte 1931 års lag mot illojal konkurrens och syftar till skydd för näringsidkare avseende information av betydelse i konkurrenshänseende. Regleringen är inte primärt arbetsrättslig utan utgör främst ett komplement till immaterialrättsligt skydd såsom patent och upphovsrätt. Ur ett arbetsrättsligt perspektiv är regleringen dock starkt kopplad till lojalitetsplikten och särskilt viktig i och med arbetstagares skadeståndsskyldighet vid brott mot lagen.

I juni 2016 antogs ett nytt EU-direktiv på området (se direktiv 2016/953 om skydd mot att icke röjd know-how och företagsinformation (företagshemligheter) olagligen anskaffas, utnyttjas och röjs), med krav på nationellt genomförande i juni 2018. I maj 2017 kom regeringens utredning (se SOU 2017:45) med förslag till en helt ny lag för implementering av direktivet i svensk rätt.

Innehållsmässigt föreslås mycket ur den befintliga lagen kvarstå, men en rad viktiga nyheter presenteras. Begreppet företagshemligheter föreslås innefatta information som inte är allmänt känd eller tillgänglig, hemlighålls och vars röjande är ägnat att medföra konkurrensskada. Arbetstagares normala erfarenhet och färdigheter träffas dock inte. Nyheten ligger i att exempelvis forskningsinstitut skulle omfattas eftersom kravet på näringsverksamhet föreslås tas bort. Även begreppet angrepp föreslås omfatta både anskaffande, utnyttjande och röjande utan samtycke samt anskaffande genom import, export eller lagring i förberedande syfte.

Vidare föreslås skadeståndsskyldighet vid oaktsamhetsbrott och regeln om skadeståndets storlek kompletteras med hänsyn till utebliven och obehörig vinst. Andra nyheter rör interimistiska beslut, vitesförbud vid nära förestående angrepp, överlämnande av föremål samt fortsatt nyttjande mot skälig ersättning. Dessutom föreslås en regel om offentliggörande av domstolsbeslut på bekostnad av förlorande part samt bättre skydd för företagshemligheter under och efter domstolsprocess.

Straffbestämmelsen är den kanske viktigaste nyheten. Nuvarande lagstiftning har tidigare kritiserats, särskilt efter den så kallade Ericsson-domen (se Svea hovrätts dom den 20 oktober 2003 i mål nr B 5221-03) där en anställd som lämnat ut hemliga dokument till utomstående gick fri då han fått del av informationen inom ramen för anställningen. Den nuvarande bestämmelsen är nämligen endast tillämplig då någon olovligen bereder sig tillgång till företagshemlighet (företagsspioneri) alternativt är i ond tro i senare led (följdbrottet olovlig befattning). Det nya förslaget utvidgar straffansvaret till att också gälla olovligt utnyttjande eller röjande av företagshemlighet. Av bestämmelsen ifråga omfattas både arbetstagare och vissa mer permanenta uppdragstagare, däremot exempelvis inte tillfälliga konsulter.

Sammantaget får den befintliga svenska regleringen redan anses ligga någorlunda i linje med det nya direktivet. Av den anledningen kan det nya lagförslaget inte anses medföra några banbrytande nyheter. Däremot innebär direktivet och det svenska förslaget, genom främst nya definitioner och utvidgad straffbestämmelse, en skärpning av befintlig reglering.

Pia