Advokatfirman Attofflaw AB
Den lilla byrån med det stora engagemanget
iStock_000045200712Large.jpg

Nyheter

Senaste nytt från Attoff Law

Ska det gå att köpa sig ur en diskrimineringsprövning?

Högsta domstolen har begärt ett förhandsavgörande från EU-domstolen i frågan om en domstol är skyldig att pröva om påstådd diskriminering har förekommit, när den som anklagas vill betala begärt skadestånd utan att erkänna diskriminering.

Diskrimineringsombudsmannen (DO) stämde ett flygbolag som påstods ha diskriminerat en passagerare genom att beordra mannen att genomgå en extra säkerhetskontroll av skäl kopplade till hans etniska tillhörighet.

Bolaget medgav att betala det belopp om 10 000 kr som DO krävt i diskrimineringsersättning, men som en s.k. ”goodwillersättning” och utan att diskrimineringsfrågan prövades. DO begärde prövning ändå.

Både tingsrätt och hovrätt avvisade dock DO:s begäran om att pröva diskrimineringsfrågan i sak. Genom att mannen via domstol kunnat kräva gottgörelse ansåg domstolarna att effektivt rättsmedel hade tillhandahållits.

DO höll inte med utan ansåg att avvisningsbeslutet kränkte mannens rätt till effektivt rättsmedel enligt EU:s rättighetsstadga. Inte heller ansåg DO att Sverige uppfyllt sina skyldigheter enligt EU-rätten att tillhandahålla ett effektivt domstolsskydd eller att säkerställa effektiva och avskräckande sanktioner för överträdelser av diskrimineringsförbuden.

DO överklagade därmed till Högsta domstolen (HD), som meddelade prövningstillstånd och nyligen begärde ett förhandsavgörande från EU-domstolen i frågan om domstolarna varit skyldiga att pröva diskrimineringsfrågan (se Högsta domstolens mål nr Ö 2343-18).

Det finns argument för att den enskilde faktiskt bör betraktas som kompenserad genom ersättningen. Den goodwillersättning bolaget ville betala motsvarade det belopp som DO yrkade på och därmed blev det ekonomiska resultatet detsamma.

Diskrimineringsersättning är dock särpräglad som en typ av kränkningsersättning, med syfte att ersätta den kränkning som diskriminering innebär. Den har också ett utpräglat preventivt syfte och ska fylla en avskräckande funktion. På så sätt skiljer den sig från skadestånd överlag.

Det kan ifrågasättas vilket preventivt resultat som uppnås då ett storbolag utbetalar en liten summa i ersättning och samtidigt undgår den anseendeskada som en domstolsprövning potentiellt kan innebära.

Att betala en ”goodwillersättning” istället för att medge diskriminering eller invänta prövning kan vidare betraktas som ett sätt att köpa sig fri från eventuell skuld. Omvänt kan det möjligtvis anses undandra den enskilde upprättelse. När den påstådda kränkningen varken medgivs eller prövas är det tveksamt om den kan anses ersatt genom en goodwillersättning, eftersom de två inte sätts i egentligt samband.

Vi kommer givetvis fortsätta att bevaka målet då det bl.a. kan ha stor betydelse i de fall part i diskrimineringsmål önskar ingå förlikning.


Emmy Eriksson,
Junior Associate

Emmy Eriksson