Advokatfirman Attofflaw AB
Den lilla byrån med det stora engagemanget
iStock_000045200712Large.jpg

Nyheter

Senaste nytt från Attoff Law

Nytt från Arbetsdomstolen

AD 2019 nr 39 – polis med kriminell sambo sades upp

En polis underkändes för säkerhetsklassat arbete enligt säkerhetsskyddslagen pga. sin parrelation till en kriminellt belastad person. Därefter sades hon upp av Polismyndigheten. Fråga om det förelegat saklig grund för uppsägningen.

AD ansåg inte att säkerhetsbeslutet i sig utgjorde saklig grund. Beslutet hade fattats av Polismyndigheten själv, dvs. arbetsgivaren. Staten hade inte gjort gällande att Polismyndigheten varit förhindrad att fatta ett annat beslut i säkerhetsärendet.

En polis är vidare skyldig att upprätthålla en hög integritet också i sitt personliga förhållningssätt till personer som är föremål för en brottmålsprocess eller utsatts för brott. Polisens familjeliv som sådant – hon var sambo och hade ett gemensamt barn med personen i fråga – utgjorde dock inte saklig grund.

Däremot hade polisen åsidosatt sina skyldigheter gentemot staten genom sitt agerande i samband med en brottmålsprocess avseende sambon. Det hade ålegat henne att inta en neutral hållning till processen och inte personligen engagera sig i fallet. Istället hade hon agerat på ett sätt för sin sambo som varit klart olämpligt och otillåtet.

Sammantaget ansågs polisens agerande innebära en uppenbar risk för negativ påverkan på allmänhetens förtroende för henne och Polismyndigheten. Hennes pålitlighet och förmåga att avhålla sig från agerande som kan riskera det förtroendet kunde ifrågasättas. Därmed förelåg saklig grund för uppsägning.

 

AD 2019 nr 38 – myndighetsanställd som gjort otillåtna slagningar i databas

En arbetstagare vid en statlig förvaltningsmyndighet avskedades pga. att han gjort ett stort antal otillåtna slagningar i myndighetens databas för att efter förfrågan hjälpa bekanta och en släkting med information. Fråga om det förelåg laga skäl för avskedandet eller vart fall saklig grund för uppsägning.

AD:s slutsats var att arbetstagaren gjort slagningarna trots att han insett att de inte var tillåtna, men de hade inte gjorts för egen vinning, av nyfikenhet eller för att försvåra verksamheten. Han hade inte heller brutit mot sekretess eller regler om jäv. Vidare hade staten inte gjort gällande att arbetstagaren gjort sig skyldig till brott, t.ex. dataintrång som visat att han skulle ha varit uppenbart olämplig att ha kvar sin anställning eller att han försökt påverka handläggningen av de aktuella ärendena. Enligt AD fanns inte tillräckliga skäl för avskedandet.

AD bedömde att det inte heller funnits saklig grund för uppsägning. Arbetstagaren hade haft sin anställning i ca 30 år och inte begått några andra fel i statlig anställning. AD framförde vidare att myndigheten inte genom en disciplinpåföljd eller annat påtalande gett honom möjlighet att förändra sitt felaktiga beteende.   

AD framhöll dock att det fanns skäl att rikta allvarlig kritik mot arbetstagaren för det stora antalet slagningarna och att han genom sitt handlande själv medverkade till den situation som föranledde avskedandet. Skadeståndet bestämdes därför till 50 000 kr.

 

Högsta domstolens beslut i mål nr Ö 5038-18 – överklagan ska postas med tre dagars marginal

Tingsrätten meddelade ett sista datum för överklagan i ett mål om lagfart m.m. Ena parten överklagade genom att översända en överklagan per post, vilken kom fram en arbetsdag för sent. Parten ansökte sedan om återställande av försutten tid då han ansåg att han haft laga förfall, dvs. en giltig ursäkt, eftersom han postat den med två arbetsdagars marginal.

Fråga om hur lång tid i förväg ett överklagande måste skickas per post för att avsändaren ska anses ha haft laga förfall om försändelsen inkommer för sent.

HD konstaterade att parten visserligen hade skäl att förvänta sig att överklagandet skulle komma fram i tid, men att han borde ha beaktat att vissa förseningar kan uppkomma. Han borde därför ha postat överklagandet senast tre arbetsdagar i förväg.

Laga skäl förelåg inte.

 

Högsta domstolens beslut i mål nr B 48-18 – sexuellt ofredande

En fastighetsdirektör i Malmö stad hade under en personalfest tagit på en praktikants lår. Fråga om det varit fråga om sexuellt ofredande enligt 6 kap 10 § brottsbalken, vilket förutsätter att handlandet var ägnat att kränka praktikantens sexuella integritet.

HD uttalade i allmänhet att bedömningen av om ett handlande varit ägnat att kränka den sexuella integritetenska göras utifrån objektiva utgångspunkter. Det är alltså varken gärningsmannens eller målsägandens uppfattning av händelsen som är styrande.

Domstolen ansåg inte att agerandet i sig hade en så tydlig sexuell inriktning eller prägel att den föll inom det straffbara området. Det hade alltså inte rört sig om sexuellt ofredande.

Inte heller bedömde HD att beteendet varit så hänsynslöst att direktören kunde dömas för ofredande enligt 4 kap 7 § brottsbalken.

Fastighetsdirektören frikändes.

Pia