Advokatfirman Attofflaw AB
Den lilla byrån med det stora engagemanget
iStock_000045200712Large.jpg

Nyheter

Senaste nytt från Attoff Law

Nytt från Arbetsdomstolen

AD 2018 nr 7 – beräkning av preskription

En grupp arbetstagare yrkade ersättning för innestående s.k. fridagar samt allmänt skadestånd för kollektivavtalsbrott. Fråga om när preskriptionstiden avseende yrkandena började löpa.

Arbetsgivaren menade att fristen skulle räknas från den dag då lokal förhandling i saken avslutades i enighet.

AD beaktade att arbetsgivarens skyldighet att betala ersättningen uppstod först då slutlön skulle utbetalas, dvs. på förfallodagen, och att det också var först då denne kunde göra sig skyldig till kollektivavtalsbrott. Därmed fastställde domstolen att preskriptionstiden skulle räknas från förfallodagen.

 

AD 2018 nr 11 – diskriminering pga. övervikt

Fråga om staten gjort sig skyldig till brott mot diskrimineringslagen genom att neka en kraftigt överviktig man plats på grundutbildning och sammanhängande anställning inom Kriminalvården.

En utgångspunkt är att fetma som sådan inte är en funktionsnedsättning, men under vissa förutsättningar kan den anses medföra en sådan. Kriminalvården ansågs ha förmodat att mannens fetma innebar en sådan långvarig begränsning att han hade en funktionsnedsättning. Det fanns också anledning att anta att hans övervikt hade inverkat på Kriminalvårdens beslut.

Då mannen hade gjort antagligt att diskriminering förekommit övergick bevisbördan enligt diskrimineringslagen på staten. Staten visade, å sin sida, att de sex som antogs till utbildningen framför mannen var bättre meriterade. Därmed ansågs det visat att det saknades samband mellan den förmodade funktionsnedsättningen och beslutet att inte anta mannen.

Någon diskriminering ansågs inte ha skett.

 

AD 2018 nr 14 – olovlig stridsåtgärd

Anställda hos ett renhållningsföretag lade ner arbetet och låste in nycklarna till bolagets sophämtningsområden. AD fastslog att det varit fråga om en olovlig stridsåtgärd, eftersom nedläggningen syftade till att förmå arbetsgivaren att upphöra med sin nyckelinventering. Åtgärden var inte heller behörigen beslutad av fackförbundet.

Domstolen anslog ett nytt riktvärde avseende skadestånd för olovlig stridsåtgärd till 3 000 kr. Pga. vissa försvårande omständigheter, exempelvis att åtgärden riktades mot en känslig verksamhet som fyller en viktig samhällsfunktion, bestämdes skadeståndet till 3 500 kr för de arbetstagare som inte hade enskilda skäl till lägre belopp.

 

AD 2018 nr 28 – saklig grund för uppsägning

Fråga om det förelegat saklig grund för uppsägning av en civilanställd inom Försvarsmakten som tog med sin flickvän in på det militära skyddsobjekt där han arbetade, i strid med säkerhetsföreskrifter och rutiner.

Mot bakgrund av bland annat arbetsgivarens uppdrag och verksamhet konstaterade AD att det fanns skäl att ställa mycket höga krav på den anställde ur säkerhetshänseende. Domstolen beaktade att han inte längre kunde inneha arbete inom Försvarsmakten med krav på godkänd säkerhetsprövning samt att han inte svarat upp mot de höga kraven och att förtroendet därmed var förbrukat.

Saklig grund för uppsägning av personliga skäl ansågs föreligga utan föregående prövning av om staten bort omplacera den anställde.

 

 

AD 2018 nr 29 – vem är arbetsgivare?

A anställdes som städare hos ett bolag. Då han avskedades riktade han skadeståndskrav mot den enskilda firma som innehades av bolagets ställföreträdare, inte mot bolaget. Fråga om den enskilde firman hade arbetsgivaransvar gentemot A.

AD beaktade att det var den enskilda firman som betalat ut lön samt utfärdat lönebesked och anställningsintyg. Dessutom hade den enskilda firman lämnat skattebesked till Skattemyndigheten. A ansågs ha haft fog för uppfattningen att den enskilda firman skulle ansvara för krav som grundades på anställningen. Därmed betraktades A som anställd hos den enskilda firman.

 

Konflikten i Göteborgs hamn

AD 2018 nr 9 – förhandlingsskyldighet

AD slog fast att också arbetsgivarorganisation, inte bara enskild arbetsgivare, är förhandlingsskyldig i förhållande till arbetstagarorganisation i kollektivavtalsförhandlingar. Därmed är förhandlingsskyldigheten inte begränsad till lokala förhållanden utan omfattar också förbundsnivå.

Domslutet är begränsat förhandlingar om att träffa kollektivavtal (intresseförhandlingar). Den som istället vill påkalla förhandlingar rörande bestämmelse i lag eller avtal (rättstvistförhandlingar) ska rikta begäran mot den det rättsliga anspråket riktas mot.

 

AD 2018 nr 34 – olovlig stridsåtgärd m.m.

25 hamnarbetare lade ned arbetet under del av dagen. Bolaget yrkade på allmänt skadestånd för olovlig stridsåtgärd. Eftersom de anställda var medlemmar i ett annat fackförbund än det som var kollektivavtalsbundet gentemot bolaget fanns det dock ingen bestämmelse i medbestämmandelagen (MBL), eller i annan lag, som de kunde ha brutit mot. Yrkandet avslogs, liksom de anställdas yrkande att bolaget skulle utbetala lön för den tid då de lagt ned arbetet.

Vidare hävdade de anställda att bolaget brutit mot 62 § MBL genom att utdela varningarna. Domstolen kom dock fram till att det varit fråga om s.k. LAS-varningar, dvs. inte några disciplinpåföljder. Därmed behövdes inte stöd i lag eller kollektivavtal för varningarna.

Inte heller ansåg domstolen att löneavdragen utgjorde en otillåten stridsåtgärd i strid med 41 a § MBL från bolagets sida. Bolaget ansågs inte ha varit förhandlingsskyldigt enligt 13 § MBL innan beslut fattades om varken löneavdrag eller varningar.

 

Ni har väl inte missat de nya lagförslagen efter konflikten i Göteborgs hamn? Läs under rubriken ”Hamnarbetarkonflikten och strejkrättens framtid”!

Pia