Advokatfirman Attofflaw AB
Den lilla byrån med det stora engagemanget
iStock_000045200712Large.jpg

Nyheter

Senaste nytt från Attoff Law

Ska det gå att köpa sig ur en diskrimineringsprövning?

Högsta domstolen har begärt ett förhandsavgörande från EU-domstolen i frågan om en domstol är skyldig att pröva om påstådd diskriminering har förekommit, när den som anklagas vill betala begärt skadestånd utan att erkänna diskriminering.

Diskrimineringsombudsmannen (DO) stämde ett flygbolag som påstods ha diskriminerat en passagerare genom att beordra mannen att genomgå en extra säkerhetskontroll av skäl kopplade till hans etniska tillhörighet.

Bolaget medgav att betala det belopp om 10 000 kr som DO krävt i diskrimineringsersättning, men som en s.k. ”goodwillersättning” och utan att diskrimineringsfrågan prövades. DO begärde prövning ändå.

Både tingsrätt och hovrätt avvisade dock DO:s begäran om att pröva diskrimineringsfrågan i sak. Genom att mannen via domstol kunnat kräva gottgörelse ansåg domstolarna att effektivt rättsmedel hade tillhandahållits.

DO höll inte med utan ansåg att avvisningsbeslutet kränkte mannens rätt till effektivt rättsmedel enligt EU:s rättighetsstadga. Inte heller ansåg DO att Sverige uppfyllt sina skyldigheter enligt EU-rätten att tillhandahålla ett effektivt domstolsskydd eller att säkerställa effektiva och avskräckande sanktioner för överträdelser av diskrimineringsförbuden.

DO överklagade därmed till Högsta domstolen (HD), som meddelade prövningstillstånd och nyligen begärde ett förhandsavgörande från EU-domstolen i frågan om domstolarna varit skyldiga att pröva diskrimineringsfrågan (se Högsta domstolens mål nr Ö 2343-18).

Det finns argument för att den enskilde faktiskt bör betraktas som kompenserad genom ersättningen. Den goodwillersättning bolaget ville betala motsvarade det belopp som DO yrkade på och därmed blev det ekonomiska resultatet detsamma.

Diskrimineringsersättning är dock särpräglad som en typ av kränkningsersättning, med syfte att ersätta den kränkning som diskriminering innebär. Den har också ett utpräglat preventivt syfte och ska fylla en avskräckande funktion. På så sätt skiljer den sig från skadestånd överlag.

Det kan ifrågasättas vilket preventivt resultat som uppnås då ett storbolag utbetalar en liten summa i ersättning och samtidigt undgår den anseendeskada som en domstolsprövning potentiellt kan innebära.

Att betala en ”goodwillersättning” istället för att medge diskriminering eller invänta prövning kan vidare betraktas som ett sätt att köpa sig fri från eventuell skuld. Omvänt kan det möjligtvis anses undandra den enskilde upprättelse. När den påstådda kränkningen varken medgivs eller prövas är det tveksamt om den kan anses ersatt genom en goodwillersättning, eftersom de två inte sätts i egentligt samband.

Vi kommer givetvis att fortsätta bevaka målet då det bl.a. kan ha stor betydelse i de fall part i diskrimineringsmål önskar ingå förlikning.

Read More
Pia
Viktiga lagändringar 2019

Karensavdrag ersätter karensdagen 

Karensdagen har ersatts med ett så kallat karensavdrag som innebär att karensen ska beräknas på ett annat sätt än tidigare. Syftet med ändringen är att ersättningssystemet i samband med sjukfrånvaro ska bli mer rättvist för de som t ex har oregelbundna arbetstider och skulle ha haft ett långt arbetspass när de blev sjuka.   

Förändringen innebär bl.a. att den som blir sjuk får sjuklön från första dagen i sjuklöneperioden. Från sjuklönen görs sedan ett karensavdrag som motsvarar 20 procent av sjuklönen under en genomsnittlig arbetsvecka. Karensavdraget är detsamma oavsett när sjukfrånvaron inträffar. 

Förändringen omfattar inte personer som endast får inkomst som egenföretagare. Däremot omfattas den som har ett aktiebolag, eftersom den räknas som anställd i sitt företag.

Den närmare beräkningen av karensavdraget kan bestämmas genom kollektivavtal.  

Ändring: Socialförsäkringsbalken och lagen (1991:1047) om sjuklön
Ikraftträdande: 1 januari 2019   

 

Ny paragraf i föräldraledighetslagen

Omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning har införts i socialförsäkringsbalken och ersätter på sikt vårdbidraget. Enligt socialförsäkringsbalken kan en förälder ha rätt till omvårdnadsbidrag för ett barn, om barnet på grund av funktionsnedsättning kan antas vara i behov av omvårdnad och tillsyn under minst sex månader.       

Den 1 januari 2019 ändrades även reglerna i föräldraledighetslagen då 9 § ”Ledighet med omvårdnadsbidrag” infördes. Bestämmelsen ger en förälder rätt till förkortning av normal arbetstid med upp till en fjärdedel, om det för barnet lämnas omvårdnadsbidrag enligt 22 kap. socialförsäkringsbalken. Normal arbetstid avser den arbetstid som är normal inom den bransch eller hos den arbetsgivare där arbetstagaren är anställd. Rätten till arbetstidsförkortning är kopplad till om omvårdnadsbidrag lämnas för barnet. En arbetstagare som är förälder till ett barn för vilket det lämnas omvårdnadsbidrag har därför rätt till förkortad arbetstid även om omvårdnadsbidraget betalas ut till någon annan än den föräldern.     

Ändring: Socialförsäkringsbalken och föräldraledighetslagen (1995:584)
Ikraftträdande: 1 januari 2019  

Read More
Pia
Cykelolycka på vägen hem var inte arbetsskada

En skolrektor tog cykeln hem under lunchrasten för att möta upp sin dotter men cyklade omkull och skadade sig, varför hon senare ansökte om livränta. Försäkringskassan avslog ansökan med hänvisning till att det inte var fråga om en arbetsskada. Saken prövades i förvaltningsrätten som gick på Försäkringskassans linje och avslog hennes överklagande. Kvinnan fick dock rätt i kammarrätten, varpå Försäkringskassan överklagade till Högsta förvaltningsdomstolen.

Olycksfall under färd till eller från arbetet, s.k. färdolycksfall, kan räknas som olycksfall i arbetet. Det finns dock ett krav på orsakssamband, dvs. att färden ska ha varit föranledd av och stått i nära samband med arbetet.

Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade att syftet med färden måste beaktas. Eftersom rektorns färd på cykeln sammanhängde med hennes privata förhållanden och inte hennes arbete, betraktades det inte som en arbetsskada. Försäkringskassans beslut stod därmed fast.

 

Högsta förvaltningsdomstolens dom den 11 december 2018 i mål nr 201-17

Read More
Pia
När ska arbetsgivaren utföra konsekvensbedömning avseende dataskydd?

En personuppgiftsansvarig måste enligt dataskyddsförordningen (GDPR) utföra en konsekvensbedömning inför en personuppgiftsbehandling som sannolikt leder till en hög risk för fysiska personers rättigheter och friheter. Utöver uppräkningen som finns i GDPR har nu Datainspektionen (DI) upprättat en förteckning över behandlingar som ska föregås av konsekvensbedömning (se diarienummer DI-2018-13200).

En konsekvensbedömning ska göras inför en behandling som uppfyller minst två kriterier i DI:s förteckning, vilken innefattar nio punkter. Bland annat ingår behandling av känsliga eller mycket personliga uppgifter samt uppgifter om personer i beroendeställning, såsom anställda. Förteckningen är dock inte uttömmande.

DI ger vidare en rad exempel på specifika behandlingar inom arbetslivet som kräver konsekvensbedömning, dvs. som uppfyller minst två kriterier. Så är fallet inför arbetsgivares systematiska övervakning av anställdas internet- och e-postanvändning och införandet av visselblåsar- eller vissa inpasseringssystem. Också bakgrundskontroller och inrättande av kandidat- och kompetensdatabaser ingår i uppräkningen.

Det är viktigt att notera att en konsekvensbedömning avseende dataskydd inte alltid krävs, även om två eller fler av kriterierna är uppfyllda. Den personuppgiftsansvarige kan nämligen göra bedömningen att behandlingen sannolikt inte leder till en hög risk avseende personers rättigheter och friheter. DI påpekar dock att denne då bör motivera och dokumentera både sitt ställningstagande och dataskyddsombudets synpunkter.

Read More
Pia